”Stress is caused by giving a fuck.”

Nu visar en doktorsavhandling att utmattningssyndrom & stress ger mätbara hjärnskador. Det är bra att vi forskar runt detta då psykisk ohälsa är ett stort problem idag på våra arbetsplatser. Framförallt vill jag se mer forskning kring rehabiliteringen för alla som drabbats av stress och utmattningssyndrom.
Efter att jag drabbats av utmattningssyndrom så är jag så mycket känsligare för stress. 4 år efter att jag gick in i väggen så har jag fortfarande ”återfall” av depression, koncentrationssvårigheter och dagar när jag inte klarar av för mycket stimuli som t.ex. storhandla, åka tunnelbana, vistas bland mycket människor och där saker jag ska göra blir till ett berg av måsten. Då vill jag bara vara inne, krypa ner i soffan och låta TV vara på mycket låg volym..

Många klarar inte av att komma tillbaka till sin arbetsplats på heltid. En del klarar heltid ett tag för att sedan gå tillbaka till deltid igen. Vi har våra verktyg som vi lärt oss på KBT, stresshantering, sjukgymnast och hos psykologen men vi faller ändå tillbaka till våra gamla inlärda vanor. Att förändra hela sitt tänkande och agerande i alla stressrelaterade situationer, börja tänka i nya banor, är svårt. Ska jag säga nej till den här arbetsuppgiften? Festen? Eller vad det än kan vara tar emot. Det är en ny situation då vi alltid tidigare agerat efter våra invanda mallar och nu måste kasta oss ut i det okända. Det tar tid. Och vi får inte så mycket tid. Försäkringskassan har sina mallar för hur länge vi får vara sjukskrivna och när rehabilitering, samråd med arbetsgivaren ska börja. Men vi är ju alla olika? En del har mer symtom, en del mindre.

Hur ska vi ta om hand om oss när vi ska tillbaka i arbetslivet? Hur ska arbetsgivaren hantera detta?

Ja, mer forskning behövs så att vi kan få en mer individuell rehabilitering. För i slutändan så tjänar ju alla på att vi kommer tillbaka så gott det går i arbetslivet.